Friday, June 8, 2007

.: Regnsmatter :.



Jag vet nu varför min näsa har kliat som sjutton. Det regnar ute och det är kvavt. Så kvavt och varmt samtidigt! Åskan har dundrat lite. Tor måste vara ute och rensa idag, det behövs säkerligen. Det har ej kommit regn här på länge, även floden i Piney har sjunkigt. Frej, tack och lov att du ger oss lite välbehövligt regn!

Jag älskar doften av sommarregn i Sverige. Här är den mysig med, men det är så mycket lera här där vi bor. Sverige.. Mitt Svea land.. Jag saknar så mycket därifrån. Mat, vänner.. Just nu, just nu idag skulle jag faktiskt vilja sitta med mamma på hennes altan. Rulla på tårna och sitta nära henne. Hon som födde mig och gav mig mitt liv. Kvinnan som varit med om ett helvete på Jorden. Kvinnan som jag lärt att älska förevigt. Jag älskar henne, omåttligt. Det hon har gjort för mig är så mycket, även när jag var en otacksam tonåring så har hon alltid funnits där. Förlåt för alla hemskheter jag sagt när jag var en omogen fjärt. Förlåt mamma. Du är den bästaste människan i världen min. Min kärlek till dig är stor. Nu när jag lagt barndomen bakom mig, nu när jag förstår vad som egentligen hände. Nu när jag inte är så osäker på mig själv och omvärlden. Nu nu nu.. när jag snart ska bli mamma!

Jag jobbade sex jävliga år med att bearbeta. Med att förstå. Jag behövde den tiden. Jag behövde mina tårar och anklagelser. Men det var inte dig mamma jag var arg på, det var pappa. Jag var sorgsen för det han gjort mot den underbaraste kvinnan i världen och oförstående varför du stannade kvar hos honom! Jag var sorgsen för att han aldrig var den pappa jag så ville se honom som. Min far, han borde ha varit min hjälte!

Men tiden läker sår. Jag kommer nog aldrig förstå varför du betedde dig som du gjorde pappa, men jag kan nog komma att acceptera det och gå vidare med mitt liv och inse att inget av det var mitt fel! Jag kan inte rädda alla. Och du borde be om förlåt far, av mamma, av oss och av din syster!

Regnet det smattrar ner utanför. Det är mörkt i rummet runtomkring. Och jag har slutat nysa. Min älskade kommer hem ikväll. Så jag längtar att få vara i hans trygga famn, kela med hans underbara skägg och se in i hans vackra gröna ögon. Jag trodde mig aldrig få vara med om något så fantastiskt som ett äktenskap! Jag trodde aldrig jag skulle älska någon så mycket även dagar när man är bråkig. Jag trodde aldrig att min kärlek till min familj skulle växa sig så stor! Du har ingen aning mamma! Jag tror aldrig jag älskat någon så mycket som dig, du har alltid varit min pärla mamma! Min mor, min fantastiskt vackra och begåvade kvinna. Du är så älskad som ingen ingen annan! Jag vill att du ska veta det, för jag saknar dig lika mycket som min kärlek till dig vuxit och kommer bestå. Min fina mamma!

Åskan dundrar. Och jag är nöjd med min tillvaro. Jag saknar min bror, min syster och familjen hemma. Jag saknar Nina, hon som funnits med mig sedan urminnes tider. Jag saknar Rikard och jag saknar Essa.. Ingen vet hur mycket hon betydde for mig. Jag tänker på dig ofta, Essa. Undrar vad du skulle ha sagt om mig i USA? Jag saknar alla de mysiga testunderna med Therese. Hennes ekande söta skratt och leende. Jag saknar min underbara Theres, du som gjort mitt liv rik på härlighet. Din vackra själ och yttre och du du du som jag saknar så. Dig vill jag ha hit så fort som möjligt. Theres, önskar jag såg dig mera!! <3

Och Leia, min dotter som snart kommer. I augusti, jag längtar så! Att få hålla om dig och vagga dig till sömns och trösta dig när du är ledsen. Jag kan inte vara mer redo än såhär, att bli mamma!

.::.

No comments: